Årets första kastkurs! Och budo.

Linus med avslappnad spöföring under rotationen Linus med avslappnad spöföring under rotationen

   Med kroklösa tafsar fick vi igår lov att på privat vatten hålla årets första kastkurs. Linus från Sölvesborg hade länge gått i tankar på om laxfiske och tvåhandsspön kunde vara något för honom. Och det kunde det! Med en ödmjuk och fokuserad inställning gick det alldeles utmärkt att lära om från de invanda enhandskasten till 15-20 meterskast med tvåhands. Fantastiskt bra jobbat Linus! Och roligt att se och vara med om. Vi ses igen i mars!

Och budo
 Vi pratade aldrig om det, men om jag fick gissa har du kanske gått på någon budoträning under någon del av ditt liv?? Karate, judo, kendo, aikido, Jiu Jitsu... Många duktiga flugkastare har den bakgrunden som innebär att man har flera fördelaktiga saker med i bagaget: För det första är man van vid att lära nya rörelser, att tala om för sin kropp hur den ska utföra olika detaljerade mönster, det tycks finnas redan upprättade kontakter genom hela nervsystemet. Man vet också att det inte är någon mening att bli frustrerad för att man inte lyckas på en gång, att förstå detaljerna i rörelsen är en sak och att utföra dem är en annan. Det måste få ta tid. Ett ganska avslappnat men fokuserat sinne.
 En annan likhet mellan budoträning och övning i kastteknik är ju det repetitiva inslaget att göra om och göra om igen. Att med positiv inställning fortsätta att öva mot sin bild av den perfekta rörelsen. Efter en tid på vägen blir detta inte bara ett redskap för att kunna träffa med slag och sparkar eller för att fånga lax, utan ett mål i sig. Här finns ett meditativt inslag som också är en likhet.
 Budon har ju sina rötter i zenbuddhistiska meditationsövningar (Shi ba Lo Han sho - De arton teknikerna av Lo Han, sägs ju vara en meditation i rörelse som gett upphov till Tai Chi och kinesisk Kung-Fu som räknas till de första kampkonsterna) och med åren längtar många fiskare kanske mera efter att få komma ut i naturen och kastöva, även om drömmarna om storfångsten finns kvar. Man drar kanske lätt slutsatsen att machoidealet är den röda tråden mellan kamp (budo) och jakt (laxfiske), men det kanske snarare är en allmänmänsklig längtan efter Nirvana, ett utsläckt ego och ett underbart noll utan tanke på egen vinning?! Det måste ju göra guiden till laxfiskets bodhisattva - vilket kall man har!

Samma syfte?

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln